|
|
|
|
|
Teoretisk maxhastighet
- deplacementbåtar:
|
| |
Varje deplacementskrov har en teoretisk maxhastighet som det kan uppnå. För dessa båtar (traditionella
segelbåtar
och icke-planande motorbåtar) är den maximala skrovhastigheten en funktion
av den undanträngda vattenvolymen längs båtens vattenlinjelängd.
Denna teoretiska
maxhastighet kan normalt inte överskridas på grund av den kraftiga ökningen av vågmotståndet som äger rum
då båten/fartyget närmar sig denna gräns. Det krävs alltså oerhört mycket energi att överskrida denna hastighet.
När
en båt rör sig med sin maximala skrovhastighet, kommer fören och aktern att befinna sig i en enda lång våg.
Det är endast under
extrema förhållanden, såsom under surfande på stora vågor, som ett deplacementskrov uppnår högre hastigheter än den så kallade maxhastigheten.
När detta inträffar kan maxhastigheten överskridas med betydande marginaler.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Teoretisk maxhastighet
- planande båtar:
|
| |
Beräkningen av en planande båts maxhastighet är mer komplicerad än motsvarande
bräkning för en deplacementbåt.
Beroende på antalet olika skrovtyper finns fler variabler att ta hänsyn till
men man får ett ungefärligt värde genom att beräkna kvadratroten ur antalet
hästkrafter dividerat med deplacementet och därefter multiplicera med den sk.
skrovfaktorn.
Om motorstyrkan
anges i hästkrafter och deplacementet i kg ger formeln den uppskattade
maxhastigheten i knop för båtar med följande skrovfaktorer.
1. Moderna
planande familjebåtar (121.5) Obs!
ej komma.
2. Lätta höghastighetsbåtar (128)
3. Tävlingsbåtar (141) |
|
|
|
|
|
|
|
 |
|
Kyla
Vid avkylning försvagas våra kroppsfunktioner. Det försöker
vi motverka bl.a. genom att öka förbränningen med muskelarbete. Ett annat sitt att öka
kroppens värmeenergi är att äta och dricka, helst något varmt. Vid fuktig kyla
fryser vi mer, eftersom fuktig luft leder bort värme snabbare än torr luft
(jämför ett dopp i 18-gradigt vatten med 18-gradig torr luft). Jämför också en
fuktig vinter i Göteborg och med den torra kölden i Norrland.
Vindavkylning/Köldfaktor
Begreppet vindavkylning/köldfaktor
avser den värmeförlust som uppstår när varm luft runt en kropp ersätts med
kallare luft.
Nar det blåser känns
det kallare. Det beror på att vinden blåser bort det isolerande varmluftlagret
närmast huden.
Förmågan att förutse vindkyla är särskilt viktig för seglare eftersom:
-
väderprognoser för hav sällan inkluderar
vindavkylningseffekt;
-
både sann och skenbar vindhastighet kommer sannolikt att skilja sig från den
förutspådda sanna vindhastigheten;
-
segling innebär ofta att varaktigheten av exponering för vindkylan inte kan
förutsägas;
-
hotet om hypotermi kan förutses med hjälp av köldfaktorn;
Avkylningseffekten är ett underskattat verktyg för att förhindra hypotermi och
förfrysning ombord!
Nedanstående beräkningar är tillförlitligast
i vindstyrkor över 40 knop och under 5 knop! |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Köldfaktor: |
| |
Ett mått på vindens kylande effekt. Ökande vindstyrkor gör att en kropp
snabbare förlorar värme. Luften känns svalare en blåsig dag än vad som
indikeras av termometern.
Värmeförlusten kan beräknas för olika
kombinationer av vindhastigheter och lufttemperaturer och därefter omvandlas
till en "köldeffektstemperatur".
|
v |
|
Köldfaktorn beräknas enligt formeln:
Teff=13.12+0.6215·T-13.956·v0.16+0.48669·T·v0.16 |
|
|
Viktigt att tänka på, speciellt
för vinterseglare |
|
Nedkylning i vatten
sker ca 25 gånger snabbare än i luft. Förmågan till aktivt handlande minskar i
takt med att kroppstemperaturen sjunker. Fysisk styrka avtar också snabbt. För
en normalklädd människa som ramlar i 10-gradigt vatten är de första 15 minuterna
oerhört viktiga. Efter ca en timma kan han/hon som regel inte använda händerna.
Viljan att överleva minskar därefter starkt under den närmaste timman. Följande
tabellvärden kan ses som riktvärden även om de varierar kraftigt från person
till person.
|
Temperatur
(°C) |
Mister medvetande |
Överlevnadstid |
| 0 |
<
15 min |
<
45 min |
| 0
- 10 |
15 - 60 min |
30 min - 2 tim |
|
10 - 15 |
1
- 2 tim |
1
- 3 tim |
|
15 - 21 |
2
- 7 tim |
2
- 40 tim |
|
|
|
<
> |
|
Batterikapacitet: |
| |
Djupurladdningsbatterier
används i allmänhet till båtens servicebatterisystem och mäts i amperetimmar (Ah).
Typiska förbrukningar:
lågenergilampor = 1 Amp
navigationsbelysning = 3 Amps
laptops = 5 Amps
kylskåp = 5 Amps
små pumpar = 3 Amps
kraftiga pumpar = 5 Amps
Beräkning av "daglig energiförbrukning:. Multiplicera amperetalet för varje förbrukare med
antal timmar den används under dygnet. Lägg samman antalet amperetimmar från alla
förbrukare och multiplicera detta tal med systemets volttal (dvs. 12, 24 eller 220). Denna siffra
anger dygnets totalförbrukning i antal wattimmar.
OBS: För startbatterier
som används för att starta motorn gäller om det angivna CCA värdet
(cold cranking amps) att batteriet levererar många ampere i 30 sekunder så att den
resulterande batterispänningen inte sjunker under 7,2 V (mätt vid 0 º C).
|
|
|
|
|
|
